the start of something new..
efter igår har ja tänkt till ordentligt. nog med utgång på ett tag, och ska ja gå ut ska ja gå ut med folk jag känner mej trygg med på riktigt. alla inte bara vissa av dom. de blir bara fel då. men nog om det.
dom senaste dagarna har ja tänkt mycket. och gör än. Jag känner just nu att jag passar bäst själv. där jag får bestämma över mej själv. tänka på mej själv. Jag har inte ork att försöka öppna mig för nya människor. jag har dom jag har och dom tänker jag hålla nära hjärtat. och det hoppas jag att dom vet.
jag känner också att ja helt lägger ner killar ett tag. jag orkar inte försöka öppna mig, falla, bli betuttad and what ever för att sen bli sårad. just nu är det ingenting jag orkar med. nu är jag den som är i centrum. i mitt liv. vännerna kommer högt men jag ska va högst och komma ihåg att puscha mig själv till det yttersta för mitt eget psykiska och fysiska välmående. och ja börjar acceptera vissa saker mer och mer i mitt liv. jag är glad över att jag har tak över huvudet, fina vänner, gymcoacher som pushar en. vad mer kan man begära? ett jobb kanske men de kommer det med. kanske bra att jag int har de än så jag får landa en stund i mitt liv.
allt har gått på högvarv de senaste åren. är de inte upp och nedgångar är de bråk, eller hjärtesorg eller annat som verkligen tar upp hela ens tankeverksamhet. jag vägrar och lägga tankar på sånt. uscha och blä.
snart blir de att kika lite tv och invänta vännen.
dom senaste dagarna har ja tänkt mycket. och gör än. Jag känner just nu att jag passar bäst själv. där jag får bestämma över mej själv. tänka på mej själv. Jag har inte ork att försöka öppna mig för nya människor. jag har dom jag har och dom tänker jag hålla nära hjärtat. och det hoppas jag att dom vet.
jag känner också att ja helt lägger ner killar ett tag. jag orkar inte försöka öppna mig, falla, bli betuttad and what ever för att sen bli sårad. just nu är det ingenting jag orkar med. nu är jag den som är i centrum. i mitt liv. vännerna kommer högt men jag ska va högst och komma ihåg att puscha mig själv till det yttersta för mitt eget psykiska och fysiska välmående. och ja börjar acceptera vissa saker mer och mer i mitt liv. jag är glad över att jag har tak över huvudet, fina vänner, gymcoacher som pushar en. vad mer kan man begära? ett jobb kanske men de kommer det med. kanske bra att jag int har de än så jag får landa en stund i mitt liv.
allt har gått på högvarv de senaste åren. är de inte upp och nedgångar är de bråk, eller hjärtesorg eller annat som verkligen tar upp hela ens tankeverksamhet. jag vägrar och lägga tankar på sånt. uscha och blä.
snart blir de att kika lite tv och invänta vännen.
Kommentarer
Trackback