My heart beats in breakdowns..

Ibland känner ja bara för att skjuta mig själv. Eller låtsas göra de och hoppas att de funkar på ritkigt istället.

vad i denna patetiska värld är egentligen värt att leva för?.
Normalt sett ser jag alltid det, men inte nu.









tack till sofie iaf som hjälpte mig sätta upp taklampor här hemma.
Nu ska ja sova och hoppas på mitt humör är bättre imorgon.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback