theeea

Hopplös, uppgiven, ensamhet. Jag sitter här, i min ensamhet, och mår skit. Gamla tankar om att inte duga ( på hög nivå ) har börjat återkomma. gråten i halsen, näst intill hela tiden. jag vet inte ens om ja vill plugga lixom just nu när jag känner så här. Överväldigad av mina egna känslor. Saknat, tomhet, som om jag är halv.
vad ska jag göra egentligen. Och hur glad jag än är för mina vänner när dom är glada så är de en konstant påminnelse om vad inte jag har , vad jag inte får, och då kommer känslan tillbaka om igen. Jag duger inte .
Jag räcker inte till - hur mycket ja än försöker att arbeta med mej själv och göra för att jag själv ska må bra. Det räcker inte...

Jag ska nog stänga in mej ett tag. endast gå ut för de nödvändigaste.
Usch.


I guess life is no fair , no.