isn't it enough..

Jag hade skrivit ett helt annat inlägg i min frustration, ensamhet och när jag kände mig som lägst. Ber om ursäkt om någon läste det som jag faktsikt bryr mig om som jag vet bryr sig om mig.

Istället tänker ja säga att de va sjukt skönt att släppa ut allt. allt som fanns inom mig. all osäkerhet och ensamhet.  Jag har få personer ja bryr mig om. och dom vet om det.



Jag har vänner. jag har ett fint hem.
Jobb ska ja fixa. de har ja bestämt mig för .

Jag ska klara de här. Jag ska.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback