theeea

Jag har gått för långt, kan inte sluta gå
Hjärtat sitter utanpå, slår inte som det brukar slå
I ett ensamt rum, en sekund blir tusen år
För ljus att nå. Så djupa sår
Sjunker lite lägre för varenda gång jag vänder om
Men jag vänder om, än en gång
Orden fastnar halvvägs, jag vet inte hur jag bär mig åt
Samma gamla visa, men vet inte vad det är för låt

Allting börjar om. Jag kan börja om
Jag behöver hela mig, så jag kan ge dig hela mig
När allting börjar om

Jag har gått så långt, nästan blivit van
Historien upprepar sig och slutar alltid likadant
Sidan som går vidare har någon redan rivit av
Så jag griper tag i vita blad
Om inte jag var feg, om inte du var den som hade rätt
Hade väl du aldrig kunnat genomskåda allt som skett
Samma gamla visa, men vet inte vad det är för låt
Förlåt att jag aldrig någonsin sagt förlåt

/ Daniel Adams-Ray

- så rätt de träffar ibland.
vissa handlingar vet man inte varför man gör. Men varför ångra något som varit ?
Jag är egentligen för trött på allt för att ändra på något. Det skulle krävas så mycket energi - även om de kanske vore bäst? det är som ett beteende. Invant. men euforiskt. Något som känns så hemma - men ändå så långt borta.

aja. blir att rensa tankar i två veckor fram över nu iaf.
Vet inte riktigt vad jag ska göra med mitt liv.