då var de dags igen...

Dags för att skriva av sig lite dvs.

under flera veckor, ja månader har ja mått dåligt fysisk åt höger och vänster, vilket vissa vägrar tro på. Skolk säger dom. hum .. om dom bara visste. skador och åkommor åt höger och vänster har drabbat mig och gång på gång inte klarat av att gå ut, eller koncentrera mig på något. Detta har ju självklart gjort så att man har hamnat efter, och så mkt som jag hamnat efter finns inte. men bara och kämpa på. in i det sista. tänker inte ge mej utan kamp iaf.
nu har ja iaf vart och lämnat blod för prover. hoppas jag får veta vad som är felet. Inte för att jag vill att de ska vara fel på mej utan mer eftersom jag vill kunna bli bättre . Kunna vara mitt duktiga jag igen. hon som pluggade och orkade, var bäst i nästan allt. Den tjejen som hade tid för allt. Inte många kommer ihåg mej så, men jag var faktiskt sån under många år. 

Men sen har jag väll nu andra faktorer som spelar in. Ändrade förhållanden (väljer att inte gå in för mkt av detta pga av respekt) , så mkt som har ändrats. och vad som tär mest är nog inte de lilla i sig som har ändrats , utan konsekvenserna av det. Folk menar att de inte är mitt ansvar , men vem annars skulle bry sig förutom jag?
Jag vill verkligen inte att syrran ska behöva ta de. Hon är mitt allt, min stöttepelare, även om vi bråkar och har oss så har v alltid varandra. och de hoppas jag hon vet. Allt jag gör, just i denna situation är för henne, Även om jag helst vill springa och gömma mig och vara liten igen. Att slippa problem och tankarna "tänk om" .
Nej jag måste vara stark för henne. För är inte jag stark kommer hon inte orka....

nu till mer muntra saker. ¨på fredag blir de fest med alla mina favorittöser. 
Det ska bli mysigt. och massa gott ska drickas osv :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback