theeea

eller ja. inte riktigt kanske.
Men tankar som flyger omkring och minnen spelas upp. Ältar fast jag inte borde..
var de bara jag som tyckte hela våran kväll/natt var underbar och nästintill perfekt. Var det bara jag som kände att de klickade? var de bara jag som kände trygghet att sova brevid dig i dina armar hela natten? eller var de bara jag som inbillade mig? jag vill träffa dig mer bara för att se om de var jag som fick för mej allt eller om jag verkligen tyckte allt de där.. är de bara jag som tycker att de finns något mer att hämta?

Jag saknar dom där smsena där du bara berättade vad du gjort, eller hur du fick damp när telen blev cp och du inte kunde ringa mej... Eller när du förklarade hur glad du var som börjat prata med mej och att du inte kunde få nog av mej... eller var de bara lögn?

Var allt du sa den natten bara lögn? alla blickar, beröringar... allt?
Det värsta är att du fick mig att tro på dig, att bli beroende av dina ord. att för en gång skull känna mej som om jag var något att ha. är du inte man nog att ens ses och prata om det?
bah orkar inte. och nej ni vet inte vad ja pratar om för jag har inte berättat hälften ens för mina vänner som står mej närmst.

Ja de låter patetiskt att ja e fast vid en kväll/natt. men den som hade varit där hade fattat...
Jag är så sjukt trött på att träffa fel killar. Dom som säger att dom inte vill såra mej men gör de ändå. Som om dom inte har något bättre för sig så tar dom och styckar upp mig, sliter ut mitt hjärta, leker lite med det, sen stampar sönder det.
och när jag för en gång skull börjar tro på vad dom säger och känner mej önskvärd eller omtyckt så gör dom en helomvändning och gör allt för att slippa vara i närheten...

och nej de är inte jag som gör ngt fel. de enda fel ja gör är att jag håller kvar det som var,


Fredag & Lördag spenderades med bästa gänget.
Sanna, Sofie, Pontus samt även en patrik en angelica och en sebbe.
med dom känner man sig iaf välkommen och som om alla vill man ska vara där och aldrig behöva gå .
kärlek till er !

Ja vad ska man säga.
Har så mkt tankar som snurrar runt i mitt huvud. Vet inte vad ja ska tro eller tycka. Har så mycket jag skulle vilja skriva ner men känns så fruktansvärt utelämnande och patetisk då jag är "vuxen" och borde kommit från de här i femton sexton års åldern. Vilket jag trodde ja gjort, men tydligen inte,
Känner att ja borde släppa, men vare bara jag som tyckte de klickade?
du sa ju att du hoppades på det?.. vet inte vad ja ska tro längre.
känns som jag har blivit lurad och nu är jag bara ännu ett jobbigt F.d som stör fast ja bara vill vara din vän om du inte kände mer. eller ör de som du säger att du bara mår kasst och är allmänt off nu och det är anledningen?
ja ja. tiden lär väll utvisa. . .

Lördagen var fin. träffade på min första lilla kärlek vid namn Tobias. så fin pojken blitt :)
kom på då att jag saknat att umgås med honom., de får fan ske snart.  Vi hade ju faktiskt underbart kul ihop.
har nog skrattat så mkt med få fler än dej :)
Sen träffade jag även en massa underbara människor samt min älskling Liza

MIN TÖS FLYTTAR TILL KARLSTAD I HELGEN <3 haha då blir de mkt mer chill och umgås :)

handbollen . där är lättnaden. Känner att de börjar flyta på bättre. de går lättare och lättare för varje träning.
match mot Hellton på söndag. de ska bli najs. dock äre inga gamla spelare kvar. TUR SOM DET ÄR.
I karlstad med. så jävla synd bara att inte mamma kommer och kollar, jag vill verkligen de. så hon förstår hur mkt ja älskar de. så jag får de där extra stödet jag oftast inte kan få pga av sjukdomen..  Inte ens Emelie vill komma och se. känns jobbigt då vi på pappas sida nästan jämt kommer och kollar på varann då vi vet hur mkt de betyder för den som spelar.  men men . jag klarar mej. men de stödet hade hjälpt mej till de där lilla extra.


ja ja . over and out ffs :D


If I'm just bad news, then you're a liar